The Barn – Finca Tamana

Jag erkänner, jag har tidigare avfärdat bönor från Colombia med invändningen att de bara levererar chokladiga koppar. Jag har haft så fel att jag borde spärras in, alternativt tvingas äta inälvsmat resten av livet. Vi är nu mitt inne i en fantastisk säsong med bönor från just Colombia.

  
The Barn har här ljusrostat en fantastisk böna från Huila-regionen där de göttat till sig på typ 1700 m höjd. 

Så vad får vi i koppen då? Jo, ett mjukt och lent kaffe med superfin sötma från mogen mango och toffeetoner, fint balanserad med en äppelsyra som lockar till att dricka typ hur mycket som helst (här avskriver vi oss allt ansvar för koffeinförgiftning).

  
Kombinationen av den härligt mjuka texturen och de exotiska tonerna är fantastisk, det var länge sedan vi drack ett såhär bra kaffe! Vi har bryggt i V60, Kalita och Chemex, alla levererade en kalaskopp. Allra bäst blev det dock i kalitan och chemexen.

Kaffet beställde vi från The Barns webshop och det levererades direkt till dörren med DHL, vilket gick supersmidigt.

Vi beställde även The Barns andra colombian La Parcelita, men den återkommer vi till i ett senare inlägg.

/Andreas

Annonser

Morgonkoppen

Det är något speciellt med morgonkoppen, en liten stunds stilla reflektion innan dagen sätter igång. Visst, med två ungar är den kanske inte alltid är så stilla, men det är en stund att värdesätta. Så varför förstöra den med dåligt kaffe? 

 Kaffe är inte bara ett bränsle för att sätta snurr på hamstern i hjulet, utan också ett sätt att höja kvaliteten på vardagen. Ett ganska billigt sätt om en tänker efter. Folk brukar skratta och skaka på huvudet när en berättar vad specialkaffet en köpt kostat. När jag frågar dem vad deras intressen kostar blir det annat ljud i skällan; då skryts det om golfklubbor, hockeyskydd, ljudutrustning, gitarrer och hästprylar för många, många tusen kronor. Men det är mer ok. Kaffe skall vara ”fyra halvkilospaket för 99:-”. Där ligger prestigen i hur billigt det skall vara. Precis som bensin.

Låt oss göra kaffe till mer än bensin! Låt oss njuta! Kärlek!

/Andreas

Rost – Sigri

Hallå Bloggen hur är läget? Long time no see som de säger i Amerika. Vad vi gjort sen sist? Druckit kaffe, lönearbetat och levt.

imageNu till dagens kaffe.  Idag dricker vi ett kaffe från Papa Nya Guinea. Sigri är en peaberry där underaten är Arusha/Typica.  Kaffet är tvättat och torkat i solen.

image

Hur smakar det tänker ni. Den korta versionen är att det smakar vår. Kaffet är fruktigt, riktigt fruktigt. Jag tänker direkt på tropisk frukt, en rik sötma och en elegant syra.  Det är ett kaffe du vill dricka samtidigt som du sitter mot en varm vägg och njuter av vårsolen.

image

Jag har bryggt kaffet i chemex, kalita, v60 och Aeropress, bäst blir det i Aeropress. Jag använder 14 g mediummalt kaffe och sen 200 g vatten (ca 95 c), kaffet får sedan dra i 90 sekunder innan jag pressar ner i ca 25 sekunder. Idag använde jag able fine-filter, vilket ger en klar och frisk kopp.

Jag kan verkligen rekommendera Sigri från det relativt nya rosteriet Rost.

Lilla Kafferosteriet, Apaneca, El Salvador

Lilla Kafferosteriet ligger i Malmö och har sedan 2006 rostat och sålt sitt kaffe. När jag var där för någon vecka sedan köpte jag med ett par påsar hem. Först ut är ett kaffe från Apaneca i El Salvador som är en blandning på tre olika bourbonbönor.

2015/01/img_5321.jpg
Ett plus i kanten för den lilla infolapp som följde med kaffet, alltid kul att läsa lite extra kring vad en dricker!

Jag har provat kaffet i både Chemex, 24g kaffe på 400g vatten, lite grövre än medium-malet och med en extraktionstid på fyra minuter, och i Aeropress, 14 g kaffe på 220 g vatten.
Aeropressen gav en fin, rund kropp med en fin syra i avslutet. Behagliga chokladtoner med lite röda bär på sluttampen. Tycker mig även känna en viss nötighet.

2015/01/img_5319.jpg

Chemexbryggen gav en lite högre syra och något mindre fyllig kropp, ett lite mer finlemmat kaffe där komplexiteten kommer fram på ett annat sätt. Där Aeropressen gav en stabil kopp, ger chemexen en något mer tonrik bryggd, båda passar perfekt vid olika tillfällen!

2015/01/img_5323.jpg

Sammantaget ett riktigt bra kaffe som lockar till ”en kopp till”. Välbalanserad, rundkroppad och fin kopp med syran precis där jag vill ha den! Bra jobbat!

Panik i byn!

Morgon. Grus i ögonen. Kastar till ungarna lite frukost så jag kan göra min första kopp kaffe. Har börjat med en aeropressad Simply Black från Haugaard den senaste tiden, och denna morgon skulle inte vara någon avstickare, en är väl en vanemänska. Väger upp bönor; 14 g, och maler strax under medium i min Wilfa-kvarn medan 230 g vatten närmar sig kokpunkten i min vattenkokare. Jag häller över vattnet i min hariokanna och låter svalna medan jag häller det malda, väldoftande kaffet i min inverterade aeropress. När vattnet är runt 94 grader häller jag det över bönorna och rör om ett par gånger. När jag ska skölja filtret upptäcker jag det; plastfiltret till Aeropressen är borta! Kaos. Tårar. Klump i magen. Det lättaste är naturligtvis att skylla på ungarna, men jag känner mig själv och vet att jag förmodligen slängt det i soporna tillsammans med sumpen. Turligt nog finns det nytt att beställa, men dagen blir liksom sned, ovan och konstlad. Det fick bli en v60 istället. Det var gott. Men det var ju ingen aeropress. Som det brukar…

R.I.P
IMG_4753.JPG
-Andreas

Kaffevarieteter : Del 5, Mundo Novo

IMG_4711.JPG
Mundo Novo är en naturlig hybrid mellan Typica och Bourbon. Den ger en stor skörd (ungefär 30% mer än Bourbon), är väldigt resistent mot sjukdomar, men mognar lite senare än övriga varieteter. Den odlas mycket i Brasilien då höjd och regnförhållandena där är optimala. Ca 40 % av Brasiliens kaffeplantagearel utgörs av Mundo Novo, pga just den höga skörden och de optimala förhållandena i landet. Ofta är hög skörd ett tecken på dålig kvalitet, men denna röda böna dyker allt som oftast upp i finfina kaffen. Den har en låg syra, har istället lite bittra undertoner och en rund munkänsla.

Kaffevarieteter : Del 3, Caturra

Vart kaffe har sin speciella tid och plats. Om morgnarna innan jag, eller de finare delarna av smaklökarna vaknat, föredrar jag ofta ett rakt, svart kaffe utan större krusiduller. Kvällskaffet, däremot, får gärna vara finlemmat, fruktigt och alldeles jättefullt av naturliga aromer. Dock strävar jag efter att var kopp skall vara en bra kopp, vare sig det är en väcka-hjärnan-till-liv-kopp, eller en stilla-njutningskopp. Nu vidare i vår bönföljetong!

 

IMG_4545.JPG

Caturra
Caturran härstammar från staden Caturra i Brasilien och är en naturlig mutation på Bourbon-bönan. Caturran ger en större skörd p.g.a. dess mindre storlek och att den har ett större motstånd mot sjukdomar som kan drabba kaffeplantor. Ju högre altitud plantorna växer, desto högre kvalitet på bönorna, dock minskar storleken på skörden. Smakmässigt har Caturra-bönor ofta en ren, syrlig framtoning med citron- och limearomer.

Kaffetips: Haugaards Panama Esmeralda Caturra

Tom-tågstations-kaffe

Gör ett litet avbrott i min pappaledighet idag. På väg till jobbet, tidigt en lördagsmorgon på en tom, dimmig tågstation gör sig Haugaards Simply Black alldeles förträffligt i termosmuggen. Ett alldeles ovanligt bra vanligt kaffe precis som Gevalia-svensken är van vid, men utan den långa bittra asfalts-smaken. Ett kaffe som gör sig bra i mugg, snarare än kopp, även om det naturligtvis slinker ner även ur farmors blommiga finporslin. Bönorna är ganska hårt rostade, men inte sönderrostade, det är en viktig skillnad. God morgon allihop!
– Andreas
IMG_4533.JPG

Kaffevarieteter : Del 2, Bourbon

Någon beskrev skillnaden mellan kaffebönor med äpplen, vilket jag tycker är genialt. Alla äpplen tillhör samma släkte, men de olika sorterna skiljer sig distinkt åt i smak, konsistens och användningsområde; Granny Smith är grönt, syrligt, fast och gör sig bra i paj, medan t.ex Red Delicious är klarrött, sött, mjukt och inte gör sig bra i paj. Olika sorter, olika förutsättningar helt enkelt. Samma sak med kaffebönor. Med det sagt fortsätter vi med Bourbon-bönorna:

Bourbon

IMG_4531.JPG

Bourbon-kaffeplantan ger ungefär 20-30 % mer avkastning än Typica-plantan, men fortfarande mindre skörd än de flesta andra varieteterna. Bären mognar fort och kan lätt blåsa av om det blir kraftig vind. De är lite mindre och rundare än Typicans ovala form. Det finns både röda, gula och orange varianter av bönan, men den röda är vanligast. Den bästa altituden för Bourbon-plantan är på mellan 1200 och 2000 m höjd. Den är vanligast i Brasilien och Centralamerika Bönorna ger en komplex syra, fruktighet och alldeles utomordentlig balans i koppen med en söt eftersmak.

Kaffetips: Slöinges Dario Hernandez från Guatemala.

Kaffevarieteter : Del 1, Typica

Smaken på din kopp kaffe beror inte enbart på var det är odlat, utan också på vad det är för sorts planta bönorna (bären) växt på. Vi tänkte gå igenom några varieteter som har sitt ursprung i Arabica-arten, vilken är den mest kommersiellt gångbara. De två ursprungliga varieteterna (hybrider/naturliga mutationer) på Arabican är Typica och Bourbon, så låt oss börja med den förstnämnda:

Typica
IMG_4521.JPG
Källa: http://www.coffeshrub.com

Typican härstammar från Centralamerika och är en naturlig hybrid. Den växer bäst på höga höjder och har stora ovala röda kaffebär. Plantan blir mellan 3.5 – 4 m hög. Den odlas ganska lite, (främst i Centralamerika, Jamaica och vissa Indonesiska öar) men ger ofta en söt och lite syrlig kopp med fina citrus- och blomstertoner. Syran i bönorna ökar oftast med höjden de växer på.

Prova gärna Koppi’s Monte Copey som är en rost på Typica-bönor.

Källor:
http://www.panamavarietals.com/our-current-offers/varietals/

http://www.coffeeresearch.org/agriculture/varietals.htm

http://www.cafeculture.com/businessinsights/coffee-varietals

Morgonkaffe : Bokasso, Koppi

IMG_4520.JPG

Dagens första kopp! Koppis Bokasso från Etiopien, idag brygd i V60 filter med 26 g bönor på 400 g vatten med en bryggtid på tre minuter, varav blomning 30 sekunder. Vattnet var 94 grader varmt.
Egentligen föredrar jag denna i aeropressen, men detta var en typisk V60-morgon. Tycker sötman och det blommiga kommer fram mer i aeropressen, i V60 blir den en smula kryddigare vilket jag var ute efter nu. Smaken blir lite ”svart te” med citrusinslag och ett sublimt chokladavslut. God morgon!

-Andreas

Besök på Koppi i Helsingborg

IMG_4462.JPG
Det syrliga och det söta från hallonen. Blomstret. Vilka kompisar va? Hand i hand vaggande för att möta upp chokladen vid resans slut. Chokladtonerna hänger liksom kvar och dinglar i gommen lite längre än kompisarna, även om syran också kikar fram bakom kulisserna och hejar på för att när kaffet svalnat av i koppen ta steget fram igen för att ta emot applåderna. Koppis Villa Sarchi från Costa Rica levererar som vanligt!

IMG_4463.JPG
Fruktigheten och de rena, fina tonerna är för mig synonymt med Koppis kaffen. Det smakar kvalitet och jämnhet. Kärlek. Det är med en smula andakt jag stiger in på Koppi i Helsingborg och ställer mig i en ringlande kö för att få ”en kopp kaffe, tack”. Klientelet är blandat. En del hipsters i gubbkeps och stickade tröjor, såklart, men även ungdomar med laptops och lite för gälla skratt. Baristorna hälsar glatt när en kommer in och jag har nog aldrig känt mig mer välkommen hos några jag aldrig tidigare träffat. ”Låt kaffet svalna av några minuter, då kommer kaffet till sin rätt”, säger killen bakom disken och sätter fram även ett glas vatten. Underbart!

IMG_4470.JPG
När koppen nästan är slut märker jag att jag inte ens tagit av mig jackan. Så det var ju bara att göra det och ge sig på espresson (en blandning av bönor från Bokasso i Etiopien och Montey Copey i Costa Rica), och HERREGUD vilken upplevelse! Kalaset i munnen vet inga gränser; karamell, choklad och en helt underbar syra för att väga upp det mustiga. Det exploderar. En hel efterrätt på några få centiliter. Hela själen skrek ”En gång till, en gång till!”, och en ska göra som själen säger.

Koffeinstinn och salig vandrar jag åter ut på kalla och regntunga gator, men det stör mig inte längre. Jag har blivit varm.
-Andreas

PS. Besök gärna Koppi på nätet: www.koppi.se! DS.

IMG_4468.JPG